Här hittar du frågor och svar om det svenska skogsbruket, insatser för den biologiska mångfalden, vem som äger skogen, varför vi har hyggen, hur mycket skog vi har och hur mycket skog som är skyddad.
Svensk skog
-
40,7 miljoner hektar – så stor är den svenska landytan. 70 procent av den utgörs idag av skogsmark, varav omkring 75 procent brukas långsiktigt. Skog är därmed en av Sveriges viktigaste förnybara råvaror. Det tar mellan 60-120 år innan ett träd har vuxit sig stort och kan skördas. Vid avverkning lämnas i genomsnitt 11 procent av arealen kvar som så kallad generell hänsyn.
25 procent av svensk skogsmark är av olika skäl undantagen från skogsbruk. Det kan till exempel vara av miljöhänsyn eller för att marken är improduktiv. 9 procent av svensk skogsmark är formellt skyddad i exempelvis naturreservat.
-
Växande träd tar upp och binder in koldioxid. Koldioxiden lagras vidare i de produkter vi tillverkar av träd, som till exempel hus, möbler, förpackningar, papper och textilier. Det här är produkter som är viktiga i människors vardag och som är viktiga i omställningen från fossilt till förnybart.
Träfibern har kapacitet att återvinnas många gånger. När träfibern till slut är uttjänt kan den tillsammans med restprodukter från skogsbruk och skogsindustri användas som grön bioenergi för uppvärmning, el och drivmedel. Vid förbränning av bioenergi bildas biogen koldioxid, som tas upp på nytt av växande träd. Kretsloppet är slutet. I Sverige planterar vi minst två träd för varje träd vi skördar.
-
"Med uthålligt skogsbruk menas förvaltning och nyttjande av skog och skogsmark på ett sådant sätt, och i en sådan takt att dess biologiska mångfald, produktivitet, föryngringskapacitet, vitalitet och förmåga att både nu och i framtiden fylla viktiga ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå bevaras, utan att andra ekosystem skadas."
Den här definitionen av hållbart skogsbruk står bland annat FN:s jordbruks- och livsmedelsorgan FAO och det paneuropeiska skogssamarbetet Forest Europe bakom. Definitionen tar sin utgångspunkt i Agenda 2030 som även är utgångspunkten för skogsbruk för en hållbar utveckling i Sverige.
-
Det svenska skogsbruket styrs i första hand av Skogsvårdslagen. Fram till 1993 var det primära syftet med lagen att säkra en uthållig virkesproduktion. Det tydliga fokuset på virkesproduktion resulterade i att den biologiska mångfalden tog skada. Dagens skogsvårdslag lyfter flera värden – såväl produktion som biologisk mångfald och dessutom andra allmänna intressen som till exempel värden för rekreation och friluftsliv.
Vid sidan av skogsvårdslagen styr även vissa bestämmelser i miljöbalken hur skogsbruk får bedrivas.
-
Nej. Av Sveriges totalt 28 miljoner hektar skogsmark är cirka 25 procent på olika sätt undantagna från skogsbruk. I det som är undantaget ingår exempelvis naturreservat och nationalparker samt frivilliga avsättningar och generell hänsyn i form av att man vid avverkning lämnar 8 – 11 procent av skogen. Generell hänsyn betyder att man till exempel sparar en kantzon, lämnar en träddunge, låter död ved ligga kvar eller röjer fram en igenvuxen torpgrund så att den inte skadas. Så skapas förutsättningar för djur, växter, insekter, svampar, lavar och kulturmiljöer i den brukade skogen.
Det är skogsvårdslagen som reglerar hur och när en skogsägare får avverka. För områden med mycket barrträd, som tall och gran, varierar lägsta tillåtna åldern mellan 45 och 100 år, beroende på var i landet skogen ligger. Bok får föryngringsavverkas tidigast vid 80 år och ek vid 90 år. Efter avverkning måste skogsägaren genom plantering, sådd eller naturlig föryngring se till att ny skog växer upp på platsen. Man måste använda beprövade metoder och trädslag som är lämpliga för platsen.
Källa: Skogsstyrelsen
-
Både i Sverige och EU står vi inför viktiga politiska beslut som påverkar skogsbruket. Här finns många olika intressen, många fler än skogsindustrins och skogsägarnas. Det märker vi bland annat på en intensifierad debatt från bland annat miljöorganisationer och att breda medier rapporterar om det. Debatten handlar också om skogens roll för klimatet och skogen som miljö för rekreation och upplevelser.
Det är viktigt att det som sägs av alla aktörer och deras källor granskas och att olika uppfattningar ges utrymme i debatten på samma villkor eftersom det finns olika tankar kring hur skogen ska göra mest nytta på olika plan.
Skog och biologisk mångfald
-
Den biologiska mångfalden är en förutsättning för livskraftiga och välmående skogar som står väl rustade för klimatförändringar och mer extrema väderförhållanden. Den svenska skogsindustrins utgångspunkt är att skogen ska brukas på ett sätt som leder till att både tillväxten och den biologiska mångfalden ökar. Vi arbetar aktivt genom forskning och samarbeten med olika aktörer, både i de egna skogarna och genom rådgivning till privata skogsägare, för att värna och utveckla den biologiska mångfalden.
Läs mer om vårt framtidslöfte för den biologiska mångfalden här.
-
Den biologiska mångfalden är en förutsättning för livskraftiga och välmående skogar som står väl rustade för klimatförändringar och mer extrema väderförhållanden. Skogsindustriernas utgångspunkt är att skogen ska brukas på ett sätt som gör att både tillväxten och den biologiska mångfalden ökar.
Förutsättningarna för biologisk mångfald i skogen har förbättrats de senaste 30 åren. Till exempel har mängden död ved och andelen gammal skog ökat med 80 procent på mark där det bedrivs skogsbruk. Mängden grova lövträd har också tredubblats.
-
I skogsvårdslagen är mål om produktion och miljö likställda. Detta formar all verksamhet i skogsbruket. Varje dag skapas förutsättningar för alla skogslevande arter att fortleva i skogslandskapet.
Att säkra artrika och värdefulla skogar är ett ansvar som alla skogsägare bidrar till, och även alla medborgare via Allemansrättens skyldigheter att inte skada naturen eller fridlysta arter.
Ansvar för biologisk mångfald i skogen är delat mellan staten och näringen. Staten bevarar skogar genom naturreservat, biotopskyddsområden, naturvårdsavtal och nationalparker.
Skogsbrukets ansvar för biologisk mångfald tas genom miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder samt genom att göra frivilliga avsättningar för naturvård och sociala värden.
-
Artdatabanken och Riksskogstaxeringen vid SLU är källorna till mycket av Sveriges officiella statistik. Här finns ingenting som tyder på att skogarna blivit artfattigare de senaste 100 åren men inte heller belägg för att arterna blivit fler. Den svenska fågelinventeringen har dock gett besked om att fåglarna blivit fler i skogen. Vi vet också att många av de miljöer som är viktiga för biologisk mångfald har ökat. Vi får mer gammal skog, grova träd, lövträd och död ved.
Det är också så att vissa skogar är mer artrika än andra. Gran på gammal åkermark är till exempel ofta fattigt på arter, medan till exempel ett hygge kan hysa andra arter för här når mycket ljus ner till marken vilket är viktigt för många insekter och kärlväxter.
-
Av Sveriges totalt 28 miljoner hektar skogsmark är ungefär 25 procent på olika sätt undantagna från skogsbruk. Därutöver lämnas ytterligare i genomsnitt 11 procent av arealen i brukade skogar som generell hänsyn i samband med avverkning.
9 procent av den totala skogsmarken är formellt skyddad i naturreservat. På den så kallade improduktiva skogsmarken, där skog växer på mager mark, bedrivs inget skogsbruk. Den improduktiva skogsmarken omfattar cirka 16 procent av Sveriges totala skogsmark.
-
63 % av skogen i Sverige är certifierad. Att certifiera sin skog är ett frivilligt åtagande från skogsägarens sida. Det innebär i korthet att ägaren lovar att undanta en viss areal för naturvård och att följa de övriga reglerna för hur skogen ska brukas. Reglerna bidrar tillsammans till ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart skogsbruk. I Sverige har vi två certifieringssystem: FSC (Forest Stewardship Council) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification).
-
Skogsägare sätter av områden för naturvård och tar hänsyn vid varje åtgärd i skogen. Hittills har Sveriges skogsägare tillsammans avsatt 1,2 miljoner hektar av sin skog för naturvård. Utöver detta lämnar skogsägare idag 8-10 procent av arealen som miljöhänsyn vid slutavverkning. Då sparas särskilt gamla och värdefulla träd, träddungar och kantzoner. Många skogsägare genomför också omfattande naturvårdsinsatser i form av till exempel naturvårdsbränningar och återskapande av våtmarker och livsmiljöer som gynnar hotade arter. Dagens miljöhänsyn har praktiserats under cirka 20 år i Sverige och bidrar starkt till att både mildra negativa hyggeseffekter samt till att skapa nya naturvärden för biologisk mångfald. Utöver att fungera som livsmiljöer för hyggeskänsliga arter berikar den lämnade miljöhänsynen på flera sätt den uppväxande skogen. De skogar som idag föryngras kommer att hysa betydligt fler naturvärden jämfört med de skogar som föryngrades tidigare.
-
All form av mänsklig aktivitet i naturen påverkar den biologiska mångfalden, en påverkan som har pågått i tusentals år. Skogsbruk har på många håll gett en annan typ av skogar än de som fanns innan skogsbruk började bedrivas i störres skala. På vissa håll är skogarna tätare och mörkare, på andra håll glesare på grund av röjning och gallring. Det här innebär att olika arter trivs olika bra i de olika skogarna. Sammantaget med den skog som undantas från skogsbruk och med den naturhänsyn som tas vid avverkningar, anser skogsnäringen att vi ger goda livsvillkor för de arter som är normalt förekommande i vår svenska boreala skog.
Blickar vi bakåt kan vi konstatera att svenska skogar idag innehåller mer hård död ved och fler grova lövträd än vi hade för 100 år sedan. Sedan 90-talet har vi även fått mer ädellövskog, mer lövträdsdominerad skog och mer gammal skog.
-
Skog som är planterad är inte artfattigare än en självsådd skog. Men de senare kan hysa fler ovanliga, mer sällsynta arter. Likaså är ofta äldre skogar, oavsett om de är planterade eller inte, mer artrika än unga skogar.
-
Vid en avverkning flyttar många djur på sig. Vissa lämnar platsen, andra dras till hygget. Djur som gynnas av avverkning är exempelvis växtätare som älg och rådjur, eftersom de får god tillgång på mat på hygget, medan djur som gillar skugga och är anpassade till äldre skog inte trivs med förändringen. De flesta av dessa arter kan återetableras när skogen blir äldre. Genom att vi har skogar i alla åldrar kan de flesta arter hitta bra livsmiljöer. Särskilt känsliga arter skyddas genom hänsyn och avsättningar.
Våra skogar och de arter som lever i den är anpassade till att klara omvälvande förändringar som skogsbränder eller stormar ger. Därmed klarar de också den påverkan som en avverkning ger. Färre än fem djurarter i Sverige anses ha dött ut till följd av avverkning sedan 1950-talet.
Vissa växter och svampar kan däremot ha det svårare. Vissa menar att för dessa arters kontinuitet måste de kunna vara på samma plats därför att fröerna/sporerna inte sprids tillräckligt långt. Sådana arter påverkas förstås när den omgivande miljön förändras. För att gynna arter med dålig spridningsförmåga lämnas skog orörd.
Skog och klimat
-
Koldioxid tas upp av växande skog. För varje träd som skördas planteras minst två nya som fortsätter binda kol. Skogsindustrin vidareförädlar skogens råvaror. Genom innovation tas allt mer av råvaran tillvara och nya produkter ser dagens ljus. Materialen återanvänds. Träfibern kan återvinnas flera gånger. När träfibern till slut är uttjänt kan den tillsammans med restprodukter från skogsindustrin bli bioenergi för uppvärmning, el och drivmedel. Vid förbränning bildas koldioxid. Den tas upp på nytt av växande träd, som kan användas för att skapa nya material och produkter – ett nytt kretslopp kan börja.
-
Alla koldioxidmolekyler ser likadana ut, men de kommer från olika källor. Biogen koldioxid frigörs när träd och växter förmultnar eller när virke bränns. Det är en typ av koldioxid som redan ingår i atmosfärens kolkretslopp. Fossil koldioxid frigörs när olja, kol och naturgas, som legat lagrad i jordskorpan i miljontals år, förbränns. Den tillför atmosfären nya mängder koldioxid och är den stora boven i klimatdramat.
Läs mer om biogena koldioxidutsläpp och klimatpåverkan på Naturvårdsverkets webbplats.
-
Skog är en av de mest effektiva naturliga kolsänkorna vi har på vårt klot. När träd växer absorberar de kol som de använder för att växa. Sänkan uppstår när tillväxten av skog är större än avverkningen.
-
Den svenska skogen växer i snitt med 120 miljoner kubikmeter varje år. När den växer dessa 120 miljoner kubikmeter tar den upp drygt 140 miljoner ton koldioxid. Nettoinbindningen, när avverkningen räknas bort, är ca 40 miljoner ton. Det kan jämföras med de totala svenska utsläppen av koldioxid per år som är 60 miljoner ton, utrikes transporter medräknat.
Källor: Riksskogstaxeringens data (tabell 2-14, sid 79) och Naturvårdsverket.
-
Svar ja. Skogsråvaran har fantastiska egenskaper som gör att den kan bli lika hård som stål och lika mjuk som plast. Skogsbruket skulle i ökande grad kunna leverera basråvara till industrier som idag tillverkar produkter från fossil olja. I så kallade bioraffinaderier kan skogsråvaran förädlas och material framställas till exempelvis fordonsbränsle, bioplaster och textilier.
-
Sveriges skogar skulle kunna binda mer kol än de gör idag genom en ökad tillväxt och genom att vi ökar produktionen av skogsbaserade produkter. Kolet som binds i trädet fortsätter nämligen att lagras i produkterna. Exempel på fossila material som skogsråvaran kan ersätta är olja, naturgas, stenkol, betong, stål, aluminium och plast.
Läs mer om skog och klimatnytta här SLU/Future forest: "Aktivt skogsbruk bra för klimatet".
Hyggen i skogen
-
Svenska skogar lämpar sig väl för trakthyggesbruk. Många av de svenska trädslagens växtsätt är anpassade till kraftiga störningar i samband med återkommande stormar och bränder. Trakthyggen efterliknar den här typen av störningar och gör också att skogen växer bättre. Det ger mer virke som vi kan använda till förnybara produkter och som är bra för landets ekonomi. Trakthyggesbruket är en viktig förklaring till att den svenska skogens virkesförråd har mer än fördubblats under de senaste 100 åren. Tanken med metoden är att man ska ha en jämn tillväxt av skog i olika åldrar över hela skogslandskapet. Det innebär att man tar bort skog på ett ställe i taget, men att det alltid finns gott om växande skog i olika åldrar om man tittar över större landskapsavsnitt.
En annan positiv följd av trakthyggesbruket, både sett ur miljöperspektiv och för skogsekonomin, är att det möjliggör uttag av GROT (grenar och toppar) för produktion av bioenergi. Läs mer om hur hela trädet tas tillvara vid avverkning.
-
Trakthyggesbruk introducerades under 1800-talets första hälft i Sverige, men fick sitt stora genombrott på 1950-talet. Metoden är under ständig utveckling och förfining. I och med omläggningen av skogspolitiken i början av 1990-talet har fokus hamnat mer på miljö och biologisk mångfald. Dagens trakthyggesskogsbruk kombinerar därför ekonomiskt rationell virkesproduktion med bevarande och utvecklande av biologisk mångfald och andra naturvärden. Till exempel är dagens hyggen mindre än de var på 50-talet. Regler för hur man ska ta hänsyn till miljö och kulturlämningar har också tillkommit.
-
Trakthyggesbruk innebär att skogsskötseln följer ett cykliskt förlopp med olika faser, precis som i jordbruket. Cykeln börjar med att skogsägaren planterar för att sedan röja och gallra. Parallellt övervakas skogen för att i tid upptäcka och förebygga hot som skadeinsekter, stormar och bränder. När det är dags att skörda avverkas merparten av alla träd i beståndet vid ett och samma tillfälle. Vissa träd och trädgrupper, oftast runt fem–tio procent av arealen, sparas för att bevara livsmiljöer för växter och djur och motverka kalhyggeskänslan. Efter avverkning planteras nya träd och cykeln fortsätter. Läs mer om skogens gröna kolcykel här.
-
Skogsägaren har frihet att själv välja brukningsform, inom ramen för skogsvårdslagen. Olika skogsägare har olika mål för sitt skogsägande. Hyggesfritt skogsbruk har sin plats för att nå vissa mål och där särskild hänsyn behöver tas som inte kan uppfyllas med trakthyggesbruk. Det kan till exempel handla om att bibehålla eller förstärka upplevelsevärden i tätortsnära områden, bevara och gynna hänglavsskogar som är viktiga för renskötseln eller för att gynna marklevande svampar.
Det finns ett intresse att öka kunskapen om hyggesfritt skogsbruk. Det finns ännu så länge relativt lite forskning på området och den samlade bilden är att hyggesfritt skogsbruk innebär sämre virkesproduktion och en lägre kolbindning. Förutsättningarna för hur vi kan bruka skogen skiljer sig också åt över landet.
-
Effekten på klimatet är samma oavsett om man avverkar träd som är utspridda i skogen eller träd som står samlade på ett ställe. Alla sorters avverkningar ger samma effekt på upptaget av koldioxid.
Växande träd tar upp koldioxid genom fotosyntesen. I den växande skogen tar träden och andra växter upp mer koldioxid än vad de avger och vad som släpps ut vid nedbrytning av växtdelar som faller ner till marken. När träd avverkas upphör deras upptag av koldioxid men koldioxidutsläppen från markvegetation, och nedbrytning av växter och växtdelar, fortsätter. Det leder till en från klimatsynpunkt försämrad kolbalans under några år. Oavsett om man tar upp hyggen eller använder hyggesfria metoder händer samma sak.
Det finns inga empiriskt baserade studier från svenska skogar som visar att kolbalansen för ett skogslandskap som brukas hyggesfritt skulle vara gynnsammare för klimatet än för en skog där trakthyggesbruk tillämpas. Däremot vet vi att hyggesbruk ger högre tillväxt i skogen och därmed en bättre kolbalans jämfört med hyggesfritt.
-
Ett hygge i Sverige är i genomsnitt 3,6 hektar, enligt Skogsstyrelsens statistik från år 2019. Hyggen i södra Sverige är generellt sett mindre än vad de är i norra Sverige.
-
Det kan se stökigt ut på ett hygge, men det har sina skäl. Höga stubbar är till exempel ett sätt för skogsbruket att öka mängden död ved i skogarna, som bland annat är viktigt för många insekter. Träd lämnas kvar vid kantzoner mot sjöar och vattendrag och för naturvårdshänsyn. Enskilda praktfulla träd och trädgrupper och ibland fröträd som används för föryngring kan också bli kvar. Är du i en certifierad skog är den här synen vanlig – då lämnas minst tio extra träd per hektar på hygget och det finns regler för hur stor yta som får vara kal. Träd eller ved lämnas kvar på marken för att långsamt brytas ner och samtidigt utgöra hem åt insekter, lavar, mossor, tickor och så vidare. Få fler aha-upplevelser om dagens skogsbruk, klicka här.
-
Det pågår alltid läckage av koldioxid i skogen genom nedbrytning av döda träd, träddelar och andra växter. Efter en avverkning på ett hygge stannar fotosyntesen i princip av eftersom så stor del av träden är borta, samtidigt som nedbrytning av kvarvarande träddelar fortgår. Detta leder till att utflödet av koldioxid under ett antal år blir större än upptaget – på just den berörda ytan. Men kolbalansen i skogen måste ses i ett landskapsperspektiv. Genom att ha en hög tillväxt i hela skogslandskapet och inte avverka mer än det växer, kompenserar den omgivande växande skogen för den kolförlust som uppstår på det enskilda hygget. Efter fem – sju år är kolbalansen i den nya skogen återställd. Skogen på just den ytan bidrar återigen som kolsänka. Den svenska skogen växer med i genomsnitt 120 miljoner kubikmeter varje år, vilket motsvarar en koldioxidbindning om drygt 140 miljoner ton per år.
Vill du lära dig mer om skogens kollagring? Ta del av vår rapport.
Granbarkborrar
-
Vi har nu de största barkborreskadorna någonsin i Sverige. Under 2019 är bedömningen att 5 miljoner kubikmeter skog skadades i Götaland och 2 miljoner i Svealand. Totalt under 2018-2019 dödades ca 11 miljoner m3sk av granbarkborre. Det är lika mycket som summan av alla skador under perioden 1950 till 2017.
April 2020 startar svärmningsövervakningen som visar när det finns risk för angrepp av granbarkborre. Skogsstyrelsen samverkar med Södra skogsägarna, Mellanskog och Hushållningssällskapet i svärmningsövervakningen. Totalt finns fällor på 60 orter i hela landet.
-
Granbarkborrar tycker om död ved, gamla träd och skadade träd. Sommaren 2018 var både varm och torr. 2019 var svalare men det var fortfarande torrt i skog och mark. Det har lett till torkstressade granar, vilket granbarkborrarna utnyttjar.
-
Stora delar av centraleuropa har de senaste 4-5 åren haft torra och varma somrar, vilket har gynnat granbarkborrarna. I länder som Tjeckien har detta fått katastrofala konsekvenser, då man inte agerat på angreppen i tid. 2017 var 2,5 miljoner kubikmeter angripna, året därpå 20 miljoner kubikmeter. Det här är varnande exempel som pekar på vikten av att agera kraftfullt.
Sverige och Norden har en betydligt mer aktiv skogsskötsel än centraleuropa, vilket har fördelar i kampen på barkborrarna. En fördel är att angrepp av skadeinsekter upptäcks tidigare. En annan fördel är att vi under lång tid har arbetat med skogsträdsförädling, vilket ger förutsättningar för mer livskraftiga träd som bättre kan stå emot angrepp.
-
Skogsstyrelsen och skogsägarföreningarna har genomfört stora informations- och utbildningsinsatser för att skogsägare ska inspektera sin skog i högre utsträckning än vanligt och snabbt plocka ut angripna träd.
I Götaland finns sedan 2018 ett samverkansprojekt mellan Skogsstyrelsen, skogsbruket och regionstyrelserna som går under namnet Stoppa borrarna. Under 2020 har projektet utökats till att också omfatta Svealand.
Läs mer genom att följa länkarna nedan:
-
Hur angripet trädet är av barkborrar avgör vad det kan användas till. Veden kan bli alltifrån sågat virke till massaved och energi. Här kan du läsa mer – Södra skogsägarna informerar om hur skadat virke ska sorteras.