Den svenska skogsindustrin är ryggraden i svensk ekonomi och klimatpolitik. Vi är en av världens största exportörer av massa, papper och sågade trävaror, bidrar till sysselsättning i hela Sverige och global klimatnytta. Här finns kraft att göra skillnad.
Färska siffror från SCB visar att skogsnäringen sysselsätter cirka 140 000 personer i Sverige. Jobben finns ofta på landsbygden och över hela landet. Inom branschen finns ett brett spektrum av tjänster med olika krav på utbildningsnivåer.
Men inte nog med det. Skogsindustrin skapar ringar på vattnet och har ofta stor betydelse för lokalsamhället. Skatteintäkterna från de som är sysselsatta inom skogsnäringen räcker till att finansiera motsvarande 30 000 jobb inom vård, skola och omsorg. Ett jobb inom skogsindustrin har betydelse för hela orten.
Idag exporteras cirka 80 procent av skogsindustrins produkter, 2023 uppgick exportvärdet till 184 miljarder kronor. Det är ett viktigt bidrag till vårt lands handelsbalans, och Sverige är därmed en av världens största exportörer av massa, papper och sågade trävaror. Exporten skapar jobb och intäkter som lägger grunden för Sveriges välfärd, men även klimatnytta. Den svenska skogen förser Europa med färskfibrer som möjliggör återvinning av till exempel kartong, och gör ett klimatneutralt byggande i trä möjligt även i länder utan egen tillgång till skog.
När svensk skogsindustri satsar, märks det. Mellan åren 2021 och 2023 uppgick industrins investeringar – till exempel ny teknik, utrustning och nya anläggningar – till imponerande 42 miljarder kronor.
I kraften ligger ett ansvar
Även om den svenska skogsnäringen är viktig för Sverige som land, och historiskt har gett ett stort bidrag till uppbyggandet av välfärden, är skogsindustrin också en viktig pusselbit i arbetet för att hejda klimatförändringarna globalt. Enligt Naturvårdsverket uppgick Sveriges utsläpp av växthusgaser till 44 miljoner ton CO2e förra året. Samtidigt bidrog den svenska skogsindustrin med klimatnytta på 93 miljoner ton CO2e – alltså mer än dubbelt så mycket. Detta är möjligt eftersom träbaserade produkter som papper, kartong och brädor fortsätter att lagra det kol som trädet har bundit in under sin växtfas.
Dessutom värmer till exempel bark, spån, flis, granar och toppar från skogen, det som inte kan användas till virke, upp många svenska hem. 66 procent av Sveriges fjärrvärme baseras på skogsbränslen och lägger på så sätt grunden till Sveriges fossilfria energiproduktion.
2023 planterades mer än 400 000 000 skogsplantor och Sverige är idag ett skogrikt land. 3 procent av ytan bebyggd medan närmare 70 procent är skog. Men så har det inte alltid sett ut. Industrialiseringen ledde till en stor aptit på virke och omfattande avverkningar. Idag finns, tack vare ett aktivt skogsbruk med lag om återplantering, dubbelt så mycket trä i skogen jämfört med hur det var för hundra år sedan. Dagens plantor växer bättre, träden står tätare och växer snabbare. Att på vetenskaplig grund utveckla skogsbruksmetoder är en viktig faktor till framgången, och i en tid där klimatförändringar med extremväder skapar nya förutsättningar, är detta arbete fortsatt mycket viktig.
Skogsindustrins Framtidsagenda
Den svenska skogsindustrin vill skynda på en grön omställning som omfamnar en hållbar utveckling såväl ekologiskt som ekonomiskt och socialt. Det är grunden för Skogsindustrins Framtidsagenda som presenterades förra året, och som bygger på tre löften inom cirkularitet, klimat och biologisk mångfald. Läs mer om Skogsindustrins Framtidsagenda här.
